Kallekritik

Efter fyra strandade försök att jobba hemifrån på datorn igår fick jag tillslut nog. Datorn brummade, tuggade och vägrade samarbeta. Den har länge varit opålitlig så beslutet att hela datorn skulle formateras fattades snabbt. Nu sitter jag därför med en dator som är återfödd och som faktiskt funkar. Skönt!
 
I morse ringde klockan vid nio. Jag fick kämpa mig upp, så hur det ska gå att börja jobba imorgon och gå upp innan klockan ens är sex vågar jag inte tänka på. Jag kanske skulle ha en sådan väckarklocka som Kalle Anka har i husvagnen, som rullar in täcket och sedan slår mig med det?
 
♦ 
 
På tal om Kalle Anka... När det gäller artikeln som skrevs, som fick så stort genljud i etern, så var det många reaktioner och åsikter som fördes fram. Många var imponerade, glada och tyckte att det var en förträfflig idé, medan andra var mer kritiska. När det gäller en sak som blir uppmärksammad så höjs flera röster, vilket förstås är både nödvändigt och utvecklande. Och så länge den som kritiserar håller god ton, så känns frågorna aktuella och befogade.
 
Jag fick till exempel en fråga kring artikeln som var mer kritisk, och den frågan gällde den politiker som var inblandad i artikeln. Personen som kommenterade undrade om mitt ansvar kring att KD-politikern fick utstå påhopp i samband med att hon omnämndes som en förespråkare för en nedläggning, om jag kände ånger inför vad jag gjort och hur jag i efterhand skall bemöta alltsammans i klassen.
 
För att kunna svara på frågan om ansvarstagande när någon råkar i kläm på ens egen bekostnad så måste jag först gå tillbaka i tiden till då artikeln skrevs.
 
Idén att vi skulle lägga ut en falsk nyhet kunde inte ha förverkligats lika effektivt om vi inte hade fått möjlighet att publicera den via Storkens Nyheter. Det innebar förstås att texten blev Storkens när den skickades vidare, i och med att det är deras "nyhetssida". En ändring som föreslogs från utgivarens sida innan nyheten skulle publiceras var att byta ut Gudrun Schyman, som vi valt, till en kristdemokrat, vilket vi gick med på.
 
Det var alltså en för mig främmande politiker som stod nämnd i artikeln, men samtidigt var det någonting som jag gått med på och hade jag vetat precis vilket liv det skulle bli med just vår artikel så hade jag nog med facit i hand tyckt att artikeln hade burit sig själv, också helt utan politiker. För mig, och säkert för mina elever också, var det dock en fullständigt överväldigande reaktion som uppstod när folk faktiskt trodde på vad en åttondeklass hade skrivit en SO-lektion.
 
Visst känner jag därför viss ånger inför det hat som Ebba Busch Thor (och även SVT!) utsattes för, men samtidigt är det inte vi som skrivit de hatiska meddelandena, utan det är de som trott på artikeln och spridit hat och hot mot politikern som har skuld i det hela. Jag kan inte ta ansvar för vad vuxna människor skriver på internet, även om jag hade velat. För vilken rätt har man att kränka någon, må vara politiker eller ej, bara för att hen har uttryckt sin åsikt? Ingen. Det är oacceptabelt och jag tycker att man som vuxen bör skämmas.
 
Utan att vara alltför generaliserande, och utan några forskningsbelägg, vill jag tillstå att de som sprider näthat kanske framförallt borde gå en kurs i källkritik först? Näthat tror jag kommer ur att man blir förbannad utan att reflektera, och också utan att man tar hänsyn till vad som finns bakom ens egen skärm. Är det dessutom en politiker så är många av åsikten att "det är deras jobb att ta kritik" och man vräker på utan någon som helst hänsyn.
 
Vår satirartikel är inte överspelad ännu. Häromdagen omnämndes den på lajkat.se som en av de sju roligaste skämtartiklarna från 2014. Det har varit en väldigt intensiv och spännande upplevelse, där en politiker kanske kom mer i kläm än vad som är acceptabelt, men samtidigt har jag personligen kontaktat Ebba kring saken (vad som sades håller jag för mig själv) och själv gjorde hon ett jättebra uttalande på sin Facebooksida där hon dementerade ryktet och dessutom manade folk till att tänka och reflektera kring vad de läser och tror på.
 
I klassrummet upphör nog aldrig diskussionerna om hur lättlurade många svenskar var och är, men också hur lätt det är att kränka och sprida hat. Lektion ett var källkritik. Lektion två kommer att handla om hur man uppför sig på nätet. Och jag är övertygad om att mina åttondeklassare vet mer om hur man bemöter andra människor på nätet än de som delade vår falska nyhet om Kalle Anka gör.
 
Slutligen vill jag framföra en undran till alla som upprördes och chockades över "beslutet" med Kalle. Hur kan en gammal tecknad film vara viktigare än respekten för andra? Varför är det inte okej att ta bort ett inslag som rullat på sedan 60-talet, men fullt acceptabelt att hota och bete sig illa?
 
Ha en trevlig trettondag jul. 
/therese
Allmänt, Seriöst | | En kommentar |
Upp