Tomatåret -18

Aldrig har det väl varit mer gynnsamt att odla tomater än i år. Visst är vädret otroligt bra, men jag har nu, tredje året, lärt mig några knep som gjort att jag lyckats bättre än tidigare.

Förra året var ett bottenår, men jag fick ändå en del tomater. Problemet förra året var dock att vi åkte ut till landet i flera veckor, vilket gjorde att plantorna växte sig enormt stora. Mycket av energin gick istället till skott och blad. Dessutom odlade jag osmart och försökte knö in så många plantor som möjligt. 

I år är vi mer hemma, eftersom vi ju har Elna. Vi åker ut till landet då och då, men basen har vi här, så att hon blir trygg i miljön här hemma i Lerum. Imorgon är det bara tre veckor ledigt kvar. Det låter nästan oförskämt med ordet "bara", men jag vill så gärna att Elna får den ro och det lugn hon behöver, och helt ärligt: jag vill bara umgås med henne precis hela tiden. 

I år gjorde jag, precis som föregående år, så att jag försådde inne redan i mars. Jag har till och med en bänk inne med en UV-lampa. Men trots det så blev plantorna ganska trista och framförallt små. Jag har satt några av dem, men de kommer nog inte hinna ge frukt.

I år hämtar jag in skål efter skål med tomater. 

Tips nummer ett är därför: köp plantor om du vill ha många tomater! Sätta frön är charmigt, men jag tycker inte att det är värt mödan. Mina plantor kostade 20-25 kr per planta och det är pengar du snabbt får igen. Jag köpte mina plantor på torget så de var redan härdade och jag planterade ut dem i maj. 

Tips nummer två: köp sorter som ger små tomater, så får du fler och slipper riskera att insekter och annat oknytt får tag i dina stora och fina frukter. Förra året provade jag bifftomater, och flera av dem åts upp innan jag hann skörda. De är dessutom så tunga att plantan kan knäckas. Behöver jag tillägga hur gott det är med söta små plommontomater som kan ätas som snacks? 

Tips nummer tre: kill your darlings. Tjuva, klipp och ansa ordentligt. De skott du klipper kan du också plantera och vips så har du fler plantor. 

Årets sorter:

Smak: syrlig och söt
Frodighet: växer bra och ger några mogna om dagen. 
Betyg: 4/5


Smak: syrlig och söt
Frodighet: växer så det knakar och ger stor mängd små tomater.
Betyg: 4,5/5



Smak: söt
Frodighet: ger en bra mängd per dag.
Betyg: 5/5 ⭐

Smak: syrlig 
Frodighet: ger inte många än, men det kommer nog när den fått lite mer tid. 
Betyg: 3,5/5

Smak: söt
Frodighet: ger en handfull per dag 
Betyg: 4,5/5. Riktigt goda! 

Dessutom har jag en heartbreaker busktomat som jag tyvärr är rätt besviken på. Säkert en trevlig sort på en liten balkong, men här ger den inte alls tillräckligt med frukt. Betyg 2,5/5.




Allmänt, Grönska, uteplatsen | | Kommentera |

En inredningsdetalj från Råhult

I skogen finns både det ena och det andra. Det finns, rent utsagt, för jävla mycket skräp, och jag fascineras av hur folk kan med och får idén att slänga all möjlig skit på de mest otänkbara och otillgängliga av platser. Kalla mig grinig käring hur mycket ni vill, men jag blir förbannad när det är så nedskräpat att man knappt kan se naturen.
 
Allt som ser ut som skräp behöver dock inte vara det. I våras fick vi till exempel tag i fina, fräscha pallkragar utan att betala en krona, genom att samla upp sådant som andra dumpat vid vägkanten. En liten insats från vår sida som nu har genererat riktigt fin sallad och spenat till många middagar.
 
 
 
Jackpotten blev när vi under en runda utanför Partille, i det område som kallas Råhult, sprang på en konstig trälår en bit in i skogen från stigen där vi gick. Jag gick närmare för att kika. Det tog bara ett ögonblick innan jag fattade att det här var någonting utöver det vanliga. Det var en gammal fraktlåda i trä, med fraktsedel och tryck på sidorna. Till och med fraktsedeln satt kvar, även om mottagaren blivit utsuddad av väder och vind.
 
 
 
Mitt i skogen hittade vi alltså en trälåda från Marabou, med tryck om deras Ergo Cacao. "Den är dryg och den är god" står det under den lite bleknade storken. Tyvärr glömde vi att ta med oss den efter söndagspromenaden, och jag våndades i flera dagar över detta. Till sist, på onsdagen, kunde jag inte vänta längre utan körde upp till skogen igen och hämtade lådan för att sedan ta med mig den hem.
 
Efter lite efterforskning har jag hittat lite information, och lådan är med all sannolikhet från 1930-1950. Troligast från någon gång under de tidigare åren, då deras produktion av Ergo Cacao upphörde i slutet av 40-talet. Jag hittade flera sådana där charmiga gamla reklamsnuttar om just deras Ergo Cacao. Kolla gärna in länkarna nedanför!
 
Reklam från:
 
 
Den här lådan hade alltså legat mitt i skogen där den blivit utsatt för väder och vind. Ändå tyckte jag att den var i helt okej skick och jag kände att jag måste ta med den hem. Den fick komma till Lerum där den torkades ur, restaurerades en smula och fick lite träolja invändigt. Sedan funderade vi över hur vi rent praktiskt skulle kunna använda lådan.
 
Fynd i all ära, men kan man inte ha en så pass stor pryl i en lägenhetstvåa så är det tyvärr inte mycket bevänt med den. Turligt nog passade mina dynor till utemöblerna perfekt, så nu har vi smart förvaring (vilket vi saknade!) och en fin liten möbel med en rolig historia. Fyra små hjul under, ett par gångjärn och ett lock som vi klädde in och vi har en fin liten hallmöbel med förvaring - och inte heller denna gången för några pengar, annat än för hjulen.
 
 
 
 
 
I lite Antikrundan-anda kan man ju fråga sig vad en sådan här låda kostar att köpa, och hur i all friden man kan få för sig att göra om den så som vi har gjort. I fint skick är sådana här lådor värda en femhundring, kanske lite mer. Det ni inte ser är att vår låda faktiskt inte är i orört skick, utan den har lite skavanker som är rätt charmiga. Möbler och ting som berättar någonting är det finaste jag vet, och lådan kommer inte att säljas utan får stå hos oss så länge vi känner oss nöjda.
 
 
 
Allmänt, Grönska, Inredning, geocaching | | Kommentera |

Bildbomd på uteplatsen: Maj

Maj månad har inte gått fort, men det gör heller ingenting när det är så fullt upp. Den här helgen blir jobbhelg, men även uteplatsen ska jag ägna lite tid och omtanke. Sist jag skrev om den så såg det ut ungefär såhär utanför. Som tur är har det hänt lite sedan dess. Det här blir ett långt inlägg med massor av bilder på hur det ser ut just nu, den 21 maj 2016.
 
Först och främst så spirar det i min pallkrage! Det är inte färdigt att skörda plocksalladen och spenaten ännu, och en del av det jag sådde blev inte till någonting. Nu har jag även påbörjat lite paprikaodling i pallkragen, och har sått lite till av det andra - så målet är att vi under hela sommaren ska kunna gå ut och plocka precis färsk sallad och spenat.
 
På den mindre bilden ovan ser ni ett annat projekt som också blev klart för ett par veckor sedan, nämligen en stenlagd stig bort mot och förbi hela hörnan med pallkrage och kryddor. Plattorna hittade vi i vintras under all växtlighet på uteplatsen. Det är mysigt att tassa ut barfota och knipsa av lite oregano till köttfärssåsen.
 
Min älskade magnolia, som faktiskt lever ännu. 11 sådana här små lampor har vi placerat ut, och de lyser fint på kvällarna.
 
 
Jordgubbar i ampel har jag också införskaffat. Tyvärr är upphängningen på den ena lite trist, men de blommar! Amplarna hittade jag på loppis, och plantorna på torgförsäljningen på Bagges torg.
 
Kryddorna lever och frodas.
 
 
Vinbärsbuskarna bär frukt (eller kanske snarare "bär bär")! Vad tåliga de är, trots att de klipptes ner till nästan intet i vintras och sedan flyttades på i våras. Nu ser det ut att bli i vart fall lite bär. Röda eller svarta vet jag inte, men jag gissar på svarta. Är det någon som kan tipsa om hur man ser skillnad?
 
Jag undrar även över den här söta, lila, blomman. "Iris", sa jag självsäkert till Jonas, men nu tvivlar jag. Den växer på lång stängel i grannens trädgård. Vad är det för en?
 
 
 
Våra nygamla utemöbler, som vi fick ärva av grannen (till vänster i bild), har fått olja och en ordentlig omgång välförtjänt service. Med lite nya dynor och kuddar så sitter man faktiskt riktigt bra här om kvällarna. Vi har kvälls- och eftermiddagssol. Vi har även byggt en grind, som vi inte kunnat hänga upp ännu, och har satt upp lite hyllanordningar för plantor på planket intill. Här ska vi snart bygga träaltan, så att vi slipper de tråkiga stenplattorna.
 
Ove
 
 
 
 
Såhär ser vår gräsmatta ut just nu. Vi har ju startat om från början, eftersom det var så lerigt, gropigt och mossigt innan. Gräset har nu börjat få fart, och även om det är lite kala fläckar här och var så är det på god väg. Det är nog till och med snart dags att klippa det. I krukan växer chokladmynta. Även krukan var ett fynd, eftersom den låg slängd i det gemensamma kompostutrymmet - hel och hållen. Den tog jag.
 
 
Och inomhus då? Jo, det blommar även där. Hibiskusen har satt fart än en gång. Nu är den lilla plantan tre år gammal. Den var en inflyttningspresent från Elin när jag flyttade in på Sankt Pauligatan, så det har följt med i svängarna ett tag. Kornettblomman, som jag köpte på sportlovet förra året i Karlsborg, har för första gången blommat om. Den har varit riktigt risig och ful, men plötsligt, när den fick hänga i ampel i vardagsrummet, fick den tillbaka livslusten och har nu tre stänglar med vita blommor.
 
/therese
Allmänt, Grönska, uteplatsen | | En kommentar |
Upp