Om att vara tu

Oktobermörkret har kommit smygande under flera veckors tid. Många är de, som förundrats över övergången till höst, men jag menar snarare att vi aldrig fick någon sommar, och välkomnade någon slags riktig årstid tidigt i september. Hösten är alltid mer välkommen om den har ett namn och ett epitet, och framförallt om den anländer när den skall. Att vi hade höstväder redan i juli måste vi blunda för.

 

Så står jag där, vid randen för en ny årstid, och en viktig vilopaus väntar för oss i skolans värld. Någon julefrid ska vi inte få förrän den sista signaturen är nedkrafsad på elevernas betygspapper, och vi alla utmattade kan sjunka ner för ännu ett andningshål. Oavsett hur mycket, eller lite, vi älskar våra jobb så kvarstår faktumet att vi alla springer mentala maratonlopp om och om igen under terminens gång.

 

För mig har den här hösten varit en omvälvande tid, där jag på ett nytt sätt än en gång fått pröva mina egna vingar och stå på mina egna ben. Att byta arbetsplats visade sig tack och lov vara betydligt enklare än att börja yrkeslivet som nyutexaminerad, även om de känslor som huserat inuti ibland varit oerhört starka. Det är inte i det dagliga som skavet sitter, utan i själva innanmätet, hjärtat.

 

Lyckan över det fina nya jobbet var inte helt ogrumlad. Människor man levt delar av sitt liv med; gråtit, glatts och kämpat tillsammans med, är på något sätt borta, men också kvar. Trots att jag varit den som lämnat är det jag som grips av svart, kall avund och häftig saknad. Samtidigt har jag känt skam för min ibland bubblande glädje över det nya. Visst är det absurt att man som människa, och i det här yrket, alltid ska ha ett gryn av skam och otillräcklighet inbäddat i bolstren?

 

Du kan inte brinna utan att brännas en smula. Du blir ingen bra lärare om du inte ger allt.. Åtminstone är det så förväntningarna säger oss att det ska vara. Vi är en fantastisk yrkeskår, så nog vore det konstigt om inte somliga av oss inte bara gjorde intryck i våra elevers liv, utan också i varandras? De jag lämnat bakom mig har indirekt varit mitt största stöd och har gett mig en ovärderlig tro på min egen förmåga, både i min yrkesroll och som medmänniska. När omgivningarna bytts ut finns grynet kvar i bolstren, malt till fint älvdamm och omöjligt att greppa.

 

/T

 

Allmänt | | En kommentar |

Lästips!

År 2017 blir ännu ett bok-år! Det är roligare än någonsin att läsa och lånekortet (nåja, inloggen åtminstone... Lånekortet jag skaffade tappade jag bort direkt, och det är min stora skamfläck att någon gång behöva erkänna för bibliotekarierna i Lerum att det varit borta lika länge som jag varit medlem) går varmt. Jag blandar friskt mellan genrer och ålderskategorier, och får dels riktigt bra läsupplevelser samtidigt som jag (på sätt och vis) jobbar när jag läser sådant som kanske kan passa i undervisningen. Att jag gått med i en facebookgrupp för svensklärare, där vi i en bokcirkel läser och diskuterar ungdomslitteratur, har också gett inspiration. 
 
Min utmaning i år är 52 böcker, vilket jag tänker motsvarar en bok i veckan. Än så länge går det över förväntan (31 lästa på 18 veckor), och kanske borde jag skruva upp målet en aning. Men jag ska inte förneka att det känns rätt bra att ligga riktigt bra till utan att behöva känna press att läsa.
 
I den här samlingen finns några guldkorn. Eftersom jag läst både vuxen- och ungdomslitteratur så delar jag upp dem en smula. Här kommer alltså några boktips:
 
Vuxen
Störst av allt av Malin Persson Giolito
Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist
Kriget är slut av Morgan Alling
Den ofrivillige soldaten av Leopold Brunner
 
Ungdom
När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
Pojken på bergets topp av John Boyne
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs
 
Allmänt | | Kommentera |

En nygammal fossil?

Tänk att det är maj månad. När man går ut i det fina vädret så känns det inte alls otroligt, även om vecka arton faktiskt alltid verkar ha legat långt in i framtiden. Snart är ytterligare ett läsår slut. Mitt tredje. 
 
Terminen har både gått fort och långsamt, så som jag alltid tycker att tiden gör. I backspegeln tycker man alltid att den går fort, fort, fort - men det som komma skall dröjer så klart. Någonting som liknar föregående år är emellertid känslan av att hjulet snurrar dubbelt så fort som tidigare när veckorna faktiskt radar upp sig och det går att se bortom dem, bort mot någonting fjärran och exotiskt: sommarledighet. 
 
Lusten att skriva kommer och går. I min geografiutbildning är det dags för uppsats, som är någon slags light-uppsats men med en separat vetenskaplig undersökning till - så på sätt och vis blir det nog ungefär lika stort, men tack och lov uppdelat på två deadlines. Det känns bra. Hela kursen har jag faktiskt gillat. Bra innehåll, bra kontakt med kurslärare och vettiga delkurser med ganska mycket didaktik. Ovanpå allt annat stoff så ska alltså detta författas och lämnas in. Tur då att jag har så mycket tid...
 
 
Det här inlägget författas i något slags efterskalv av en diskussion vi hade på jobbet idag kring just fenomenet bloggar. Bloggar har tappat status, och vill man vara om sig och kring sig behöver man alltså anpassa sin verksamhet till andra sociala medier som är i ropet. Det vill inte jag. Jag vill harva kvar här, men behöver närma mig ett lagomt uppdateringsflöde så att det finns intressant läsning för den som bryr sig, och så att jag på något sätt fortsätter att vara motiverad. Faktum är, att ju oftare jag skriver, desto mindre blir tröskeln, och desto fler idéer kring inlägg och texter får jag. Det blir ett minne av vem jag var och vad jag gjorde.
 
Veckorna som kommer blir hektiska, men det finns ändå många ljuspunkter. Att hitta en bra balans blir svårt, men jag tror att det ska gå, och en långhelg i Hamburg om några veckor blir ett skönt avbrott. 
 
Snart hörs vi av igen. Då blir det ett sådant inlägg som ni sett många av det senaste, nämligen en översikt kring böcker jag läst - denna gång litteraturen under 2017. Tro det eller ej, men 30 böcker har jag tagit mig igenom. Den siffran skäms jag inte för!
 
/t
Allmänt | | Kommentera |
Upp