En inredningsdetalj från Råhult

I skogen finns både det ena och det andra. Det finns, rent utsagt, för jävla mycket skräp, och jag fascineras av hur folk kan med och får idén att slänga all möjlig skit på de mest otänkbara och otillgängliga av platser. Kalla mig grinig käring hur mycket ni vill, men jag blir förbannad när det är så nedskräpat att man knappt kan se naturen.
 
Allt som ser ut som skräp behöver dock inte vara det. I våras fick vi till exempel tag i fina, fräscha pallkragar utan att betala en krona, genom att samla upp sådant som andra dumpat vid vägkanten. En liten insats från vår sida som nu har genererat riktigt fin sallad och spenat till många middagar.
 
 
 
Jackpotten blev när vi under en runda utanför Partille, i det område som kallas Råhult, sprang på en konstig trälår en bit in i skogen från stigen där vi gick. Jag gick närmare för att kika. Det tog bara ett ögonblick innan jag fattade att det här var någonting utöver det vanliga. Det var en gammal fraktlåda i trä, med fraktsedel och tryck på sidorna. Till och med fraktsedeln satt kvar, även om mottagaren blivit utsuddad av väder och vind.
 
 
 
Mitt i skogen hittade vi alltså en trälåda från Marabou, med tryck om deras Ergo Cacao. "Den är dryg och den är god" står det under den lite bleknade storken. Tyvärr glömde vi att ta med oss den efter söndagspromenaden, och jag våndades i flera dagar över detta. Till sist, på onsdagen, kunde jag inte vänta längre utan körde upp till skogen igen och hämtade lådan för att sedan ta med mig den hem.
 
Efter lite efterforskning har jag hittat lite information, och lådan är med all sannolikhet från 1930-1950. Troligast från någon gång under de tidigare åren, då deras produktion av Ergo Cacao upphörde i slutet av 40-talet. Jag hittade flera sådana där charmiga gamla reklamsnuttar om just deras Ergo Cacao. Kolla gärna in länkarna nedanför!
 
Reklam från:
 
 
Den här lådan hade alltså legat mitt i skogen där den blivit utsatt för väder och vind. Ändå tyckte jag att den var i helt okej skick och jag kände att jag måste ta med den hem. Den fick komma till Lerum där den torkades ur, restaurerades en smula och fick lite träolja invändigt. Sedan funderade vi över hur vi rent praktiskt skulle kunna använda lådan.
 
Fynd i all ära, men kan man inte ha en så pass stor pryl i en lägenhetstvåa så är det tyvärr inte mycket bevänt med den. Turligt nog passade mina dynor till utemöblerna perfekt, så nu har vi smart förvaring (vilket vi saknade!) och en fin liten möbel med en rolig historia. Fyra små hjul under, ett par gångjärn och ett lock som vi klädde in och vi har en fin liten hallmöbel med förvaring - och inte heller denna gången för några pengar, annat än för hjulen.
 
 
 
 
 
I lite Antikrundan-anda kan man ju fråga sig vad en sådan här låda kostar att köpa, och hur i all friden man kan få för sig att göra om den så som vi har gjort. I fint skick är sådana här lådor värda en femhundring, kanske lite mer. Det ni inte ser är att vår låda faktiskt inte är i orört skick, utan den har lite skavanker som är rätt charmiga. Möbler och ting som berättar någonting är det finaste jag vet, och lådan kommer inte att säljas utan får stå hos oss så länge vi känner oss nöjda.
 
 
 
Allmänt, Grönska, Inredning, geocaching | | Kommentera |

En sommar i skogen?

Jag skulle, med handen på hjärtat, inte ha någonting emot en hel sommarledighet där jag varje dag spenderade några timmar i skogen. Vad jag skulle göra där vet ni nog vid det här laget, men trots att tanken både är lockande och mest realistisk sett till vilka planer vi har, så är det någonting som tar emot litegrann. Det är liksom inte okej att säga att man faktiskt kan tänka sig att vara hemma en hel sommar.
 
Det ligger en massa förväntningar över ordet SEMESTER som innebär att man minst ska vara en vecka utomlands (gärna två), där det är varmt (varmare, åtminstone), och därefter även hinna med både det ena och det andra självförverkligandet... Frågan "Vad ska du göra i sommar?" är på något sätt laddad med att man måste bygga upp en bild eller illusion av en perfekt sommarledighet, annars är hela alltet förgäves. Tanken på hur folk slår knut på sig själva för att kunna göra tusen olika saker på några få veckor gör åtminstone mig stressad.
 
 
Nu kommer inte min sommar att bli riktigt så enformig, men ärligt talat så hade jag inte haft någonting alls emot det. Om jag lyckas hålla igång ordflödet här så lär ni få se en hel del av just skog och geocaching, men även annat. Om jag blickar framåt så är hela juli i princip tomt, och det känns rätt bra. När man annars lever och arbetar i ett uppstrukturerat schema så är det en väldigt märklig känsla att vakna när man vill och sedan bara ge sig av någonstans.
 
 
Ett av mina små sommaruppdrag är att försöka beta av så mycket som möjligt av Lerums kommun. För er som inte är insatta (sk "mugglare") så ska ni veta att här i Lerum är det vansinnigt många cacher, både till min stora glädje och förskräckelse. Det är ett gediget jobb att försöka ta så många som möjligt. Idag blev det en runda vid Långa Stamsjöns östra strand och skogarna där bakom, förhoppningsvis blir det ännu en imorgon. Många burkar finns i skogarna häromkring, men skog är ju inte bara skog, utan varje gång är det någonting nytt och fascinerande som man stöter på. Imorgon kommer ett inlägg om en sådan sak, som jag sprang på i skogen någonstans mellan Lerum och Partille, och som faktiskt blev någonting mer. Stay tuned, eller vad man säger!
 
/tessays
Allmänt, geocaching | | En kommentar |
Upp