Barskrapad

Stora Delsjön
 
I förrgår gick strömmen och gatorna svämmade över, och igår var det jordskalv här i Göteborg. Det är som att vädret bestämt sig för att jävlas maximalt med alla vädergalna svenskar. Upplevelsen igår, när man satte fötterna på parkettgolvet, som vibrerade, var minst sagt oväntad. Men det känns som att 2015 blev vädret lite som det blev.
 
 Söt, rolig, ful eller äcklig? Cacherna upphör aldrig att förvåna och får en i tid och otid att höja ögonbrynen.
 
Jag har ägnat två dagar åt längre rundor i skogen med geocaching. Igår tog Jonas och jag en tur kring Delsjön, som innebar en del klättring på hala stenar och grenar. Det första jag gjorde, nästan, var att ramla ner från en avsats på ett berg och slå i mitt knä, samtidigt som jag i panik fläkte upp naglarna när jag försökte att inte falla hela vägen ner (det var lite högt). Röd, blå och barskrapad är jag således nu på högerbenet, och inte blev det bättre av att jag tog fem (!) fästingar som satt sig på just det benet, varav en direkt i såret. Det var bara att karva loss dem med pincetten; halv äcklad, halvt skrämd. Mitt val av trekvartsbyxor ångrade jag bittert... Undrar om fästingar känner blodlukt...?
 
På kvällen igår gjorde benet riktigt ont. Det sved och bultade. Samtidigt hade jag planerat att ge mig ut även på torsdagmorgonen, så jag tänkte att om det är värre låter jag bli, men är det oförändrat eller bättre så beger jag mig ut.
 
 
Som tur var kändes det bättre, och efter att jag lämnat Jonas på färjeterminalen vid sjutiden parkerade jag uppe vid Skatås och klättrade runt där i ett par timmar, med Zara Larssons och Hans Mosessons sommarprat i öronen. 
 
Trots att klockan inte ens är tre på eftermiddagen känner jag mig helt slut. Jag är fortfarande i färd med att tvätta maskin nummer sju och åtta (Hur fan kan det bli så mycket kläder på bara två personer?!) och ser fram emot att få störta ner i soffan när allt är fixat och klart. Ikväll ska jag börja se Harry Potter-filmerna, tror jag. 
 
 /tessays
Allmänt | | Kommentera |

Strömlöst

Hjälp, vilket skitväder! Igår drabbades Göteborg av ett hårt slag, tack vare sommaren 2015:s fantastiska väder. 
 
Jonas och jag stod på Ica Maxi och hade pantat ungefär hälften av våra flaskor när maskinen plötsligt dog och allt blev svart runtomkring oss. Strömmen på hela Ica hade gått, och hela butiken var mörklagd. Människor stannade upp och såg sig om, någon fotograferade och ännu fler stod med telefonerna i örat. Efter en kort överläggning beslöt sig Jonas och jag för att skita i panten och försöka hitta en annan butik med ström i närheten.
 
Ute på parkeringen möttes vi av en enorm blixt, följd av ett ordentligt muller. Blixten hade slagit ut strömmen. Trafikljusen på väg till Ica Focus var släckta, regnet vräkte ner och vi kunde knappt se 200 meter framför oss. Även Ica Focus var strömlöst och kolmörkt, och butiken stängdes framför oss. Det var bara att försöka köra hem.
 
 
Vi plöjde oss igenom en enorm vattensamling vid Gårdamotet, som var betydligt djupare än vad som borde varit möjligt. Hur kunde så mycket vatten samlas på så kort tid?! När vi kom hem till Lunden igen var strömmen borta i lägenheten också. 
 
 
En kort stund senare kom strömmen tillbaka igen, men spänningen var kvar. Jag fick en så vansinnigt märklig känsla i kroppen och började tänka ut olika postapokalyptiska scenarion. Folk stod och fotade och skrattade i butikerna nu, men tänk om strömmen inte kom tillbaka? Fem dagar senare kanske samma personer försökte plundra butikerna?
 
I våras läste jag den otroligt nervkittlande romanen Stjärnklart av Lars Wilderäng. En bok som handlar om strömavbrott, eller snarare strömkollaps, i framförallt Göteborg och andra orter i Sverige. Den boken blev jag helt tagen av, och under gårdagen kände jag nästan, men bara nästan, en liten känsla av hopp om att apokalypsen kanske hade kommit iallafall. När strömmen kom tillbaka försvann det hoppet, men lusten att lyssna om på Stjärnklart är kvar. Jag tror att den behöver en genomläsning igen.
 
Glad sommar... eller något i den stilen.
 
/Therese
 
Allmänt, Litteratur | | Kommentera |

Onsdag med utflykt

 
 
Nu har jag äntligen på riktigt kunnat sovra och greja med bilder från sommaren. Jag har fått lagt upp en del ändå på bloggen, men det har varit svårt och tidsödande att skriva på mobilen. Jag skriver fel hela, hela tiden och bilderna hamnar lite var de vill. Så nu har jag möjlighet att verkligen göra kollage och lägga upp innehållsrika inlägg.
 
Vi hade en riktigt mysig utflykt i onsdags på landet. Vädret bjöd på ömsom uppehåll, ömsom skurar, så vi klädde oss för en långtur i skogen, för att återigen se om vi kunde hitta de två grottorna som finns en bit från sommarstugan. Varken pappa eller Berit hade sett dem, åtminstone inte båda två. Turen bjöd på kantareller och blåbär, och visst hittade vi grottorna igen. Vi hade även med oss macka, kaffe och en liten jäger, som vi avnjöt på en sten, draperad av mossa och blåbärsris.
 
 En dansk halvvilde i ett jakttorn iakttogs skeptiskt av den gulskimrande Cezar.
 
 Någon var väldigt sugen på min matsäck. Lilla Almisen...
 
 
Också denna gång gick det att se spår av vildsvin, men som tur var mötte vi dem inte. Det ska tydligen bo en familj svin i trakterna, och de grisar verkligen ner och förstör ängar och skogspartier där de gått fram. De är antagligen skygga och håller sig undan, men det är lite läskigt att ha dem så nära inpå. Ett möte med älg kan jag hantera, men en ilsken sugga...? Det vet jag inte om jag min blåsa hade klarat av.
 
/T
Allmänt | | Kommentera |
Upp