Att bli med valp

Elna. Det blev namnet på vår alldeles egna lilla tjej, som med vita tassar, stora ögon och en kolsvart nos marscherade in i våra liv med svansen högt i vädret.

Elna är anledningen till att jag på nytt försöker väcka liv i den slumrande bloggen. Minnet av hennes första dagar hemma, och hennes skutt in i vår vardag, vill jag inte glömma. Tyvärr har både Olivias och Almas valptider suddats ut en smula, så för min skull framförallt så kommer jag att försöka föreviga henne så långt det är möjligt.

Dessutom ner jag såhär: att de som redan tröttnat på valpsjukan, som jag i allra högsta grad har, slipper se lika mycket. Och de som är nyfikna får chansen att följa med och njuta av vår tillvaro.


Två färska bilder. Den översta från första morgonen, och den undre från Elnas första kväll i Hulan. 

/T
Allmänt, Elna | |
#1 - - Emma:

Vad underbart söt hon är! 😍

Svar: Eller hur? 💕
Tessan

#2 - - Caroline:

Jättesöt valp. :)

Svar: Tack snälla 😚
Tessan

#3 - - Nathalie Isaksson:

Men så söt! Jag har märkt att fördelen med att ha liten hund (har en tax) är att det känns som att det är en valp längre än när det är en stor hund dvs. valpsjukan kickar inte in lika tidigt... även om den gör det mellan varven ändå. Hundar är underbara!

Svar: Hundar lär oss att bli bättre som människor 💖
Tessan

Upp