Projekt Akilles: Mål i sikte?!

Trots ett bakslag av bibliska proportioner i tisdags känns det som att processen snart nått sin fullbordan. När jag kom hem på tisdagen, helt slut efter att ha jobbat natt, upptäckte jag att jag glömt att stänga in Akilles på toan under tiden som jag var borta. Och lägenheten stank av kattskit. Katthelvetet hade bajsat och kissat i min säng, och lukten hade liksom legat och marinerats in i lägenheten och i mina lakan under natten. Ni förstår säkert själva hur glad man blir i det läget, när man inte sovit på ett dygn och måste kliva upp om bara ett par timmar för ett obligatoriskt seminarium. Jag stod där och skurade, städade och bölade medan skitlukten stod mig ända upp i näsan. När jag städat det mest akuta lade jag mig på soffan och sov ett par timmar. Det var inte mitt livs lyckligaste dag.
 
Men nu ni! Akilles har inte längre den gröna ringen på toan, och han har faktiskt både kissat och bajsat helt utan ring! Återigen är det samma tjuriga motvilja till en början, men sedan kommer han tillrätta och gör det han skall. Hit har vi nått tidigare, men då ville han verkligen inte gå på Litter Kwittern, och jag lät honom istället gå ut. Nu har jag sett att han faktiskt kan tänka sig att använda toan, trots att mängden strö är minimal. Grejen är att eftersom det är sommar och sol, och Akilles älskar att vara ute, så ska han få vara ute en del och använda toan inomhus om och när det behövs. Att ha en stor, stinkande kattlåda i badrummet, som han ändå inte använder, är ju faktiskt väldigt onödigt. Tråkigt nog vill Akilles inte komma in när det är fint väder, så jag ser honom härja runt här ute och ignorera mig högaktningsfullt när jag visslar på honom. Toatränad katt till midsommar? Ja, kanske. Med betoning på kanske.
 
/tessays
 
 
 
Akilles toaträning | |
Upp