Val och förväntningar
Efter söndagens avslappnande tillvaro så formligen slungades jag ut i verkligheten på måndagen, med en jobbintervju på morgonen, inlämning av tenta, kursintroduktioner till examensarbetet som skall är vad som måste skrivas nu, inlämning av PM, ordinarie jobb, släpande tentor och så vidare. Så sent som imorse ringde mobilen med ännu ett jobberbjudande, vilket var kul och skönt trots att det därmed blir ytterligare en sak att lägga på den mentala listan. Från inget till två jobb på två dagar. Varför är det alltid så när man söker jobb att det är torka, torka, torka och sedan helt plötsligt blir man totalt överväldigad? Det är så frustrerande, och gör att man får så vansinnigt mycket att ta ställning till. Nu måste jag tänka över min situation ordentligt, men jag har åtminstone ett par vägar, som ser lovande ut, att gå.
Idag ska jag, Fredrik och Johanna avtacka vår praktikskola med fika och presenter till våra handledare. Det känns viktigt att få visa att man är nöjd och glad efter alla år, och kanske även få visa att man är tillgänglig på arbetsmarknaden. Sedan i måndags har jag varit i fullständig jobbsökarpsykos, och har sökt flera lärarjobb inför hösten. Jag hoppas på napp så snart som möjligt.
Utöver allt som pågår för egen del så händer det en hel massa vid sidan av, och det är svårt (för att inte säga omöjligt) att inte bli påverkad. Det är bra och dåligt om vartannat, men de bra sakerna måste få vara de som man fäster sig vid och minns i slutänden.
I skrivande stund är min kära Karin på väg tillbaka till Sverige från Japan. Det är någonting som gläder mig och som ska bli kul. Karin är så härlig, och det uppskattas från min sida att hon kommer att finnas lite närmare till hands framöver. Jag vet att hon haft det fantastiskt bra i Japan, så jag hoppas att hon ska trivas väl på hemmaplan igen.
/T