tessays

Minns ni Herkules, min trinda lilla häst som jag var medryttare på förra året? Han blev dessvärre dålig runt valborg förra året, och efter flera jobbiga månader med olika behandlingar, veterinärbesök och kurer tog C, som var hans ägare, beslutet att låta honom flytta till sin gamla ägare. Hos sin gamla ägare skulle han få gå på lösdrift, vilket var nödvändigt eftersom på grund av sina problem med luftvägarna och lungorna inte längre kunde stå i stall. Ni kan ju tänka er, att med all hö, allt stöv och all smuts så blir en hel del damm i ett stall, och det skulle Herki undvika till varje pris. 

 

I slutet på september for han alltså. Nu har jag kommit i kontakt med C igen, vilket känns jättekul. Mindre kul är emellertid att hon tagit beslutet att låta honom stanna där han är nu. Jag kan inte riktigt föreställa mig hur jobbigt det måste vara att först hitta sin drömhäst, sedan bli sjuk och inte kunna rida honom utan ständigt vara beroende av främmande människor som medryttare, och därefter kämpa med en häst som helt plötsligt får kvickdragsliknande anfall och aldrig blir riktigt frisk - trots oräkneliga kurer och behandlingar. 

 

Hursomhelst så verkar Herkules må ganska bra. Han har stora utrymmen att röra sig på och har en liten flock med ungston som han vaktar noga. Han rids regelbundet, och har fått bli läromästare för dottern i familjen. Det verkar inte som att han fått några återfall än så länge, men å andra sidan var det på våren, med all pollen, som Herkules blev dålig. Jag hoppas att han får det bra. C skickade med en länk från Herkules nya territorier, där han och hans lilla flock har det mysigt i snön. Här är länken till videon: